Fotkirurgisk Rehabilitering

Det är inte mycket som har skrivits om rehabilitering efter fotkirurgi oavsett språk, och på svenska finns det knappast något alls. Till viss del beror det säkert på att fotkirurgin i Sverige har utvecklats ganska sent. Det har tidigare varit relativt standardiserade ingrepp för ett fåtal diagnoser. Det är inte så många patienter som har opererats, och rehabiliteringen har skötts av ett fåtal sjukgymnaster, om några alls.

Fotkirurgi är förutom benpålagringar hos fotbollsspelare, osteochondriter och uttöjda ligament, sällan någonting som har att göra med unga idrottsaktiva människor. Det är mer vanliga människor, ofta mitt i livet, som beroende av slitage och degeneration av ålder och/eller användning behöver åtgärdas kirurgiskt. Kvinnor är överrepresenterade.

Vi som har skrivit den här boken har en stor erfarenhet av fotkirurgi och rehabilitering och vill presentera vårt synsätt på hur dessa patienter skall skötas. Det finns sällan evidens för vad vi gör. Vi bygger det på kunskaper om biomekanik och hållfasthet, hörsägen och muntlig kommunikation med kollegor och framförallt egen erfarenhet där vi med förundran funnit krav på stor anpassning mellan olika diagnoser, ålder, träningsnivåer, kön, vikt etc. Detta utgör inte nödvändigtvis en sanning, men är en produkt av ett fungerande koncept, hos två personer som försökt optimera behandling med vald kirurgi och behandling efter genomförd kirurgi för att komma i hamn.

I denna e-Bok har vi fokuserat mycket kring just träning av fotkirurgiska problem kopplad till senskador, svaghet av senor, träning efter kirurgi.

I kapitlet PRAKTISK TRÄNING börjar vi med ALLMÄN TRÄNING ex bålstabilitet etc. Därefter träning efter senkirurgi av PERONEUS BREVIS, denna rehabiliteringsmässigt svåra sena, samt träning av TIBIALIS ANTERIOR i samma kapitel.

Vi fortsätter med PERONEUS LONGUS träning, något som inte är så känt, men som är viktigt att kunna för att återskapa valv/spänst i foten. Detta är en träning som inte har att göra med kirurgi av själva senan, utan mer att återfå kontrollen på foten, för att avlasta kirurgi, eller förhindra att den behöver utföras.

Slutligen – TIBIALIS POSTERIOR dysfunktion – som är ett förvärvat degenerationstillstånd hos ofta en kvinna i äldre medelåldern, med ofta dåliga grundförutsättningar både vad gäller hållfasthet, och allmän aktivitet. Dessutom är kirurgin ofta multipel med blandning av steloperation, senförflyttningar och benförskjutningar, där det krävs träning under samtidig försiktighet för att inte skada vad som kan gå sönder, då träningen är krav på att skydda det opererade. Vi har tidigare publicerat detta, som ett dokument på en hemsida, och det har rönt stor uppskattning. Vi har nu skrivit om det så att det integreras i vår bok.

I vår kommande inbundna utgåva är denna träning slutet på ett långt resonemang där vi har valt att beskriva mer än bara rehabiliteringen efter fotkirurgi. Vi tar ut svängarna långt, med 2 stora delar i boken som är grunden innan vi kommer fram till träningarna. Utgångspunkten är förståelsen av anatomi, biomekanik med uppdelning i fotens biomekanik och vad som händer vid gången som gås igenom mycket noggrant. Att kunna förstå tankesättet inför kirurgi är viktigt, undersökningsteknik beskrivs mycket omfattande, både från sjukgymnastisk horisont som hur man tänker som fotkirurg. Principer vid olika ingrepp får ett eget kapitel, inkluderande vilka patienter/ingrepp som behöver tränas, hur olika skelettingrepp respektive senoperationer påverkar rehabiliteringen, och vilka effekter detta får.

Det är viktigt att hitta ett gemensamt tänk, om möjligt. Fotkirurgiska överväganden tas upp, operationstekniker likaså. Det går att räkna ut vad foten tål, om man kan förstå vad som har gjorts. Rehabiliteringen avgörs av VILKA ingrepp som är gjorda, men även HUR de tekniskt är utförda. Kompensationsstrategier får en egen avdelning.

Välkommen till vår e-Bok!

Anna Lundberg och Jonas Weidow
/ Stockholm 2013